Aktiebolag

Aktiebolag är en företagsform där aktieägarnas ansvar normalt begränsas till det kapital som satsas i bolaget. Ett aktiebolag måste ha en styrelse och en kvalificerad revisor. I små aktiebolag är det vanligt att ägare också är styrelseledamot i bolaget. Ett aktiebolag bildar man antingen själv eller köper ett färdigt s k lagerbolag. Om flera delägare finns är det önskvärt med kompanjonsavtal. För att kunna bilda bolaget måste ägaren/ägarna tillskjuta minst 50.000 kronor i antingen kontanter eller egendom.

Först när registrering av aktiebolaget skett har den juridiska personen bildats och det är först då som aktiebolaget får s.k. rättskapacitet och kan äga egna tillgångar och ha skulder samt genom t.ex. avtal förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter och uppträda som part inför domstolar och andra myndigheter. Ett aktiebolag kan också gå in som delägare i andra bolag, marknadsnoterade såväl som icke marknadsnoterade bolag.

Aktieägarna har möjlighet att påverka bolagets angelägenheter på bolagsstämma, som ska hållas minst en gång om året. I övrigt förvaltas bolaget av styrelsen, som väljs av bolagsstämman. Bolagsstämman kan också utse en eller flera revisorer, som varje år granskar styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper. Senast sju månader efter räkenskapsårets utgång ska vidimerad kopia av årsredovisningen vara Bolagsverket tillhanda och som då offentliggör innehållet så att alla som har intresse av bolagets årsredovisning, kan ta del av denna. Består styrelsen av mer än en ledamot, ska en arbetsordning för styrelsen fastställas. Finns verkställande direktör, ska instruktion för denne utarbetas (gäller ej om det bara finns en styrelseledamot i aktiebolaget och denna person samtidigt är verkställande direktör).

Skatterättsligt behandlas aktiebolaget som ett självständigt skattesubjekt, vilket innebär att bolaget självt är skattskyldigt för sina inkomster. Aktiebolag betalar endast statlig inkomstskatt vilken uppgår till 26,3 procent av den beskattningsbara inkomsten.

I ett aktiebolag kan man också välja ett räkenskapsår (beskattningsår) som inte sammanfaller med kalenderår. Ett sådant räkenskapsår kallas för “brutet räkenskapsår”. Att räkenskapsåret inte sammanfaller med kalenderår (1 januari – 31 december) innebär att aktiebolaget får ett annat beskattningsår än vad som gäller delägarna (när dessa är fysiska personer), som alltid har kalenderår som beskattningsår. Denna olikhet vad gäller beskattningsårets förläggning i tiden, innebär en möjlighet att skattemässigt hantera vinster på ett fördelaktigt sätt som inte finns i enskild näringsverksamhet, handelsbolag och kommanditbolag (och inte heller i aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår).